Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg, är ett land i Västeuropa. Det gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder.
Dess huvudstad, Luxemburg stad, är en av de fyra officiella huvudstäderna i Europeiska unionen (tillsammans med Bryssel, Frankfurt och Strasbourg) och säte för Europeiska unionens domstol, den högsta rättsliga myndigheten i EU.
Dess kultur, människor och språk är mycket sammanflätade med dess grannar, vilket gör det till en blandning av franska och tyska kulturer. Luxemburgska är det luxemburgska folkets enda nationella språk, enligt lag. Förutom luxemburgska används franska och tyska i administrativa och rättsliga frågor; de tre språken anses gemensamt vara administrativa språk i Luxemburg.
Med en yta på 2 586 kvadratkilometer (motsvarande en fjärdedels av Skånes), är det en av de minsta suveräna staterna i Europa. År 2019 hade Luxemburg en befolkning på 634 730, vilket gör det till ett av de minst folkrika länderna i Europa, men det med den överlägset högsta befolkningstillväxten.
Utlänningar står för nästan hälften av Luxemburgs befolkning. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds det av storhertig Henri och är världens enda kvarvarande suveräna storfurstendöme. Luxemburg är ett utvecklat land, med en avancerad ekonomi och har en av världens högsta BNP (PPP) per capita.
Staden Luxemburg, med sina gamla kvarter och befästningar, förklarades till UNESCO:s världsarvslista 1994 på grund av det exceptionella bevarandet av de stora befästningarna och den gamla staden.
Luxemburgs historia anses börja 963, när greve Siegfried förvärvade en stenig udde och dess befästningar från romartiden som kallas Lucilinburhuc, ”lilla slottet”, och det omgivande området från den kejserliga klostret St. Maximin i närliggande Trier. Siegfrieds ättlingar utökade sitt territorium genom äktenskap, krig och vasallförhållanden.
I slutet av 1200-talet regerade grevarna av Luxemburg över ett betydande territorium. År 1308 blev greve av Luxemburg Henrik VII kung av tyskarna och senare den helige romerske kejsaren. Huset Luxemburg producerade fyra tyska kejsare under högmedeltiden. År 1354 upphöjde Karl IV länet till hertigdömet Luxemburg. Hertigdömet blev så småningom en del av den burgundiska cirkeln och sedan en av de sjutton provinserna i Habsburg Nederländerna.
Under århundradena byggdes Luxemburgs stad och fästning, av stor strategisk betydelse mellan kungariket Frankrike och de habsburgska territorierna, gradvis upp för att bli en av de mest välrenommerade befästningarna i Europa.
Efter att ha tillhört både Ludvig XIV:s Frankrike och Maria Theresias Österrike blev Luxemburg en del av den första franska republiken och imperiet under Napoleon.
Den nuvarande staten Luxemburg uppstod först vid Wienkongressen 1815. Storhertigdömet med sin mäktiga fästning blev en självständig stat under personlig ägo av Vilhelm I av Nederländerna med en preussisk garnison för att skydda staden mot en invasion från Frankrike. År 1839, efter den belgiska revolutionens turbulens, överläts den rent fransktalande delen av Luxemburg till Belgien och den luxemburgsktalande delen (förutom Arelerland, området runt Arlon) blev vad som är den nuvarande staten Luxemburg.
Luxemburg är en grundande medlem av Europeiska unionen, OECD, FN, NATO och Benelux. Staden Luxemburg, som är landets huvudstad och största stad, är säte för flera EU-institutioner och byråer.
Luxemburg var med i FN:s säkerhetsråd under åren 2013 och 2014, vilket var första gången i landets historia. Från och med 2022 så har luxemburgska medborgare tillgång till visumfrihet eller visum vid ankomst till 189 länder och territorier, vilket rankade det luxemburgska passet på tredje plats i världen, Sverige ligger på fjärde plats tillsammans med bland annat Danmark, med visumfrihet eller visum vid ankomst i 188 länder.